Vår vetenskapsteoretiska, metodologiska och praktiska utgångspunkt

Vetenskapsöversikt

* Kritisk rationalism (utvecklat framför allt av Karl Popper) i vår version innebär vi inte har säker kunskap inom något vetenskapsområde men olika grader av kunskapsnivå som vi genom utveckling av systemintegrerade kunskapsmodeller som falisiferas. Samtidigt så kan vi inte följa Ludwig Wittgensteins “„Wovon man nicht sprechen kann, darüber muss man schweigen” men väl vara ödmjuka och väl definiera den kunskap vi baserar oss på när vi uttalar oss – inte minst som kliniker. Om vi bygger behandlingshypotes på ofullständig utredning utifrån dagens kunskap besser wisser attityd så är vi varken trovärdiga auktoriteter, kliniker eller medmänniskor.

Ovan utgör utgångspunkt för vår verksamhet. Eftersom omfattande kunskapsutveckling erfordras, utgår vi ifrån säkras möjliga kunskap och metodologi utifrån aktuellt kunskapsläge. Det betyder att samspel mellan olika ”producenter och intressenter/användare” är ytterst viktig och att alla parter ses som med forskare/utvecklare utifrån vårt motto: ”livsstilsmedicin för alla – av oss alla”. En utveckling av biopsykosocialt baserad livsstilsmedicin kan ses som en omöjlig uppgift men samtidigt så är det nödvändigt för att observera, identifiera, förstå, förebygga och åtgärda livsstilsrelaterade sjukdomar. Något annat vetenskaplig baserat alternativ kan vi inte skönja. Simplistiskt, reduktionistiskt, läkemedelsaccepterande medicin är ingen framkomlig väg varken vetenskapligt eller verklighetsbaserat.

I princip kan vetenskapsparadigm jämföras med olika ideologier som ligger till grund för olika politiska partier. På samma sätt har vetenskapsparadigm avgörande betydelse för hur t.ex. medicinen övergripande och praktiskt hanterar människors hälsa, ohälsa och utveckling av sjukdomar/dysfunktioner.

När det gäller psykologi (och psykiatri) så finns det olika uppfattningar “Psychology’s disciplines status is ambiguous at best and chaotic at worst” (Amedeo, 1985 p. 46 in Toward the articulation of psychology as a coherent science. In S. Kuch & P.E. Leary (Eds.). A century of Psychology as Science (pp. 46-59. N.Y.: Mcgrax-Hill). Även om vi å ena sidan delar denna uppfattning så måste vi å andra försöka att identifiera olika “kunskapslägen”. Kunskapen om människan generellt medicinsk är begränsad och det gäller speciellt hjärnan och dess utveckling genom årmiljonerna och de konsekvenser det innebär för den moderna människans informationsprocessande. Detta betyder att psykologin inte har en tillfredsställande kunskapsbas att bygga på. Samtidigt utgör praktisk psykologi ett av de viktigaste områden överhuvudtaget för att förstå människans i dess verklighet – såväl individers biopsykosociala prestationer/beteende/upplevelser liksom hälsa/sjukdom. Framför oss ligger en gigantisk vetenskapsutveckling inom biopsykosocial (livsstils-) medicin för att förstärka hälsa och förebygga och rehabilitera sjukdomar/problem.

Samtidigt – inom t.ex. klinisk psykologi – så kan man försöka definiera vilken grad av integrerad psykologisk kunskap som behövs får att en effektiv terapi skall hjälpa människor med en viss definierad sjukdom eller problem.

Samtidigt så är problemet inom hälso- och sjukvården är att det inte bara gäller att ha tillfredsställande kunskapsnivå inom en viss medicinskt eller psykologisk disciplin utan också ett integrerat biopsykosocial för att hantera människor medicinska eller psykosociala sjukdomar/problem.

Mer ingående diskussioner om biopsykosocial medicin sker på annat håll, t.ex. under “vetenskap”.

Vetenskapsansvarig: Bo von Schéele

Kommentera