ADHD skolan

Välkommen – efter 15 mars 2019! ADHD skolan är under planering/uppstart!
(se också om ADHD på www.stressmedcenter.com)

Litet kort just nu
Om diagnoser: Utredning av högintensiva beteenden (kallas än så länge för ADHD) bör omfatta ingående biopsykosocial medicinsk analys generell förutom psykofysiologisk stressprofilanalys för en konstruktiv diagnoshypotes kan genereras – så sker i allmänhet inte i dag!
Eftersom diagnoser ofta får en stämplande, fastnaglande effekt så bör diagnoser, även när de är välunderbyggt, hanteras med varsamhet. Undermåliga diagnoser är vanliga (DSM V kan ej ses som annat än försök att kategorisera symptombeteenden och inte dess orsaker. Enbart om detta ingår tillsammans med (a) en qEEG-dynamisk analys av hjärnvågmönster och (b) en biopsykosocial medicinsk analys kan DSM V vara användbar som komplement. För att benämnas neuropsykiatrisk disorder skall klara belägg för detta finnas i dessa data. En diagnos är alltid en hypotes diagnos som skall noga följas kontinuerligt och modifieras vid behov. Vi gör också en kapacitetsanalys som visar individer kapacitet att påverka de dysfunktioner vi observerar, identifierar och klassificerar.

-> Vi har nu äntligen tillgång till qEEG utredningar (se info under fliken aktuellt) tack vare ekonomiskt stöd från Sparbanksstiftelsen i Söderhamn! Mer info snart här om dessa qEEG-dynamiska tester.

Allen Frances (ordförande i DSM IV kommittén som är psykiatrikernas ”bibel”) hävdar:
”Vi kunde inte förutse den plötsliga förändring .. på tidigt 1990-tal när läkemedelsföretagen försedde marknaden med nya, dyra läkemedel för ADD och var samtidigt tillåtna att fritt marknadsföra direkt till föräldrar och lärare. Snabbt var försäljningen av ADHD som en diagnos allestädes närvarande i tidningar, på din TV-skärmen och hos (barn)läkares mottagningar – en oväntad epidemi var född, och antalet ADHD tredubblades.  … Psykiatrin, tidigare för idiosynkratisk och kaotisk, blev nu alltför standardiserad och enkelriktad (simple minded). Träningsprogram fokuserade med omåttlig (excessive) uppmärksamhet på att lära ut diagnoser och inte tillräckligt för att förstå allt annat om/kring patienter. Människor glömde bort Hippokrates visdom: Det är viktigare att känna till personen som har en sjukdom än vad det är för sjukdom en person har´´” (sid 26) – mitt tillägg, något som kännetecknade den gode provinsialläkaren en gång i tiden som kände sina patienter
”Psykiatriska diagnoser är för viktiga för att överlåta till psykiatriker” (sid. 218) – gäller inte bara psykiatrin – min kommentar.

Referens: Frances, Allen. (2013) “Saving normal. An insider´s revolt against out-of-control psychiatric diagnosis, DSM-5, big pharma, and the medicalization of ordinary life” HarperCollinsPublisher

Men också
Goldacre, Ben. (2013) Bad Pharma, How drug companies misled doctors and harm patients, N.Y.: Harper & Harper
Getzsche, Peter. DeadlyMedicine and Organized Crime: How big pharma has corrupted healthcrare

Om ”behandling”: Om läkemedel används bör motivet till detta vara väl underbyggt inklusive ingående psyko- och neurofysiologisk, EEG analyser och då enbart som tillfällig ”simdyna”. Givet inte neurologisk dysfunktion identifierats. Huvudfokus bör vara på utbildning och skräddarsyende av ”verktygslåda” utifrån individens förutsättningar och behov. Detta bör ske icke-kliniskt i skola eller likande där ”terapeuter” är specialutbildade läkare (Se den fliken).

ADHD skolan bygger på tre fundament

  • Martha Burge: ”The ADD myth; How to Cultivate the Unique Gifts of Intense Personalities” – boken ligger som underlag för en utbildningsserie
  • Vår stressmedicinska verktygslåda som bygger på Bo von Scheele´s avhandling 1986 vid Uppsala Universitet – en manual där verktygen är födostrategier, andningsfysiologiskt baserad träning, rörelser/motion, pre-kognitiva och kognitiva strategier samt psykosociala strategier.
  • Tillämpad neuropsykofysiologi, dels olika tester/screenig (även kapacitetstester) och dels olika former av biofeedback – vid speciella behov även neurofeedback.

Mer info kommer om fysiska och virtuella stegutbildningar liksom även enskild utredning och konsultativa insatser.

Tre nya studier av direkt eller indirekt relevans för ADHD

  1. Sympatikus stress och immunreaktioner (som också har kognitiv-psykiatriskt relevans) –http://fof.se/amne/medicin
  2. Sömn (barn) och olika problem som hyperaktivitet – http://fof.se/sok/S%C3%A4g%20godnatt
  3. Föda och depression (kvinnor men troligen generellt) -> http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svep-mat-som-goder-kronisk-inflammation-och-depression_8836344.svd?sidan=1

Om vi generaliserar och ser utifrån livsstilsmedicinskt perspektiv är det troligen att inte bara en av ovan (biopsykosocial stress, sömn och föda) är avgörande för ”livsstilskvalitet” utan alla dessutom utifrån variation mellan och inom individer över tid (och ev. situationer). Finns många studier som påvisar födans betydelse, liksom sömn och biopsykosocial stress – så dessa är några exempel. Dessutom kan vi lägga till övriga verktyg vi använder, t.ex. biofeedback för att träna stresstålighet (relaterar till studie 1 ovan), rörelser/motion, sociala strategier (även om psykosociala strategier/verktyg kan ses som biopsykosociala stressrelaterade verktyg – beroende på hur man definierar stress)

Alla studierna ovan har direkt eller indirekt relevans för ADHD-skolan.

Men om vi enbart beaktar studie 2 ovan så kan inte få barn vara feldiagnostiseras för att vara ”kvalificerade” att få läkemedel – psykiatrins ”behandling” – när bättre sömn kan vara viktigaste ”behandlingen”. Lägger vi sedan till socker och liknande som vi vet är en stark bidragande orsak till många sjukdomar och problem (som nu äntligen börjar beaktas) så finns det en ”behandling” till prioritera. Ett barn inser att vi alla är lika på vissa sätt och olika på andra. Det är dags att be3akta detta inom många medicinska områden och i8nte minst inom ADHD – vilket är ett av huvudmålen för oss!

Vänligen

Bo von Schéele, professor

Lämna ett svar